Lejonet och nätterna
Leva sitt liv som fysisk ateist i naturens nät är ärligare än att stödja sig
på maktens hantlangare inom religionen. Idiologier kräver offer. Hierarkier
är uppbyggda inom alla samhällen. Farliga blir dom först när folket gör
uppror. Lejonet och spindeln kan båda döda. Utvecklingen i Kairo är
intressant. Vilka bakomliggande intressen kommer i dagen vid ett
eventuellt maktskifte. Däremot har dramat på hemmaplan pågått i 50 år.
Upprättelsen för alla utnyttjade barn har genomförts med trummor och
trumpeter. Undrar hur Tage Erlander skulle reagera med sin folkhemstanke
om han levat idag. Jag har i alla fall läst hela eftermiddagen. Och funderat
över tiden och hur den lämnar oss när vi dör. Tiden går fortare när man blir
äldre. Ett år upplevs kortare i min ålder än det gjordes för 20 år sedan.
När man var tonåring var dagen lång och sömnen god.
Vid 40 började kroppen kräva mer vila men aktiviteten avtog inte för
det. Vila behövdes men sömnbehovet blev mindre.
Hur blir det när äldreboende blir aktuellt i mitt fall. Vi är många 60-talister.
Kommer vi att protestera mot kommunens upphandlingar. Sätta oss på
torget och ropa slagord mot de styrande. Vandra nätterna igenom i låsta
korridorer. Klaga på maten. Mor min klagade. Hon tappade både matlust
och kilon. Hon vanvårdades och sattes framför TVn i sin olycka. Hon levde
många år. Men de sista var inte goda. Äldreboendet var sista anhalten
innan kistan. Jag tror hon upplevde sin situation som besvärlig för andra.
Ålderns rätt är ett gammalt uttryck som saknar innehåll i vårt samhälle.
Undantaget börjar gälla igen. Blir man satt på undantag eller fattigstugan
som det hette förr i tiden. Hur ser det ut i Egypten. Var bor de gamla som
inte har några barn som kan bistå. Det vore intressant att veta.