Fjällvandring och valar

Är inne i en negativ cirkel igen med tillhörande hopplöshet. Solen har inte
varit framme den sista veckan och kylan har varit konstant. Visserligen
var helgen trevlig då Maria och hennes dotter besökte mig. Vi åt gott och
såg Moby Dick tillsammans med Lovisa. En film som visade människans
felaktiga syn på valarnas liv. En klassiker under förra seklets litterära
epok. Tomheten blev stor när flickorna lämnade mig under söndagen.
Jag läste Marias C-uppsats dagen efter och måste uttrycka min beundran
för hennes litterära analys. Resten av tiden har gått till att vila. Min dotter
blev förkyld och hon har haft en jobbig vecka. Först passa en 2-åring och
sedan kurera sig själv. Jag har hållit mig frisk hela vintern. Peppar, Peppar.
Jag gick upp sent i morse för att ta mig en promenad. Var på Träffpunkten
innan och fikade. Vi hade en trevlig stund och samtalade om fjällvandring.
Jag var i Sarek i mitten av åttiotalet med en flickvän som varit där tidigare.
Jag minns när vi skulle upp på en högplatå efter en dal vi gått igenom. Jag
var helt utpumpad efter den strapatsen. Jag var ju gammal redan då. Jag
tog en färja från Umeå över till Finland och reste med tåg genom vårt
grannland efter fjällturen. Det var en skön semester att beundra naturen med
alla vackra sjöar från norr till söder. Jag flög från Helsingfors till Stockholm
och förberedde mig för nästa mål som var Paris. Jag blev borta från mina
vänner i nästan ett år efter Sarekresan, Men det är en annan historia.