remuluxus

Sessionerna mellan de folkvalda angåenden vårt politiska system

som håller på att rasa samman får tiden att ta ut sin rätt. Folkets

röst lyssnar ändå ingen till. Den demokratiska processen mal lång-

samt och gränserna fylls av flyktingar utan någon gör något. Jag

besökte Frankrike redan på sextiotalet och deras gränser stod öppna

för alla som bodde i kolonierna vid den tidpunkten. En kolonialmakt
med människor som räknade sig som fransmän. Jag sov några nätter

i en barack i utkanten av Paris med invandrare från Afrika. Den sociala

fattigdomen var utpräglad och som svensk var miljön på bottennivå. 
Jag hade liftat till Paris och har besökt den franska huvudstaden sen

dess många gånger. Jag bodde t.o.m där i nio månader. Vid den tiden
var Sverige en social ankdamm och Frankrike var världen där orätt-

visorna florerade. Nu har tiden omvandlat vårt land till en syster utan

gränser och utvecklingen har hunnit upp folkhemmet, Våra lagar har

blivit humana näst intill tandlösa. Vi har inget försvar och EU står
inför ett gigantiskt problem. Mina barnbarn behöver inte åka till Paris
för att se samhällsklyftor när dom blir vuxna. Dom behöver bara gå
till ICA för att förstå att socialbidragen snart försvinner och att alla

skyddsnät har kort tid på sig att fungera. Det är sorgligt när gränslös-
heten blir så god att staten inte kan försvara sig.